sfs-1899-bih. 2518991899:bih. 25sfssfstLandsbygdsdepartementet2501899-02-24 00:00:002025-10-17 04:37:252025-10-17 04:37:25Skrivelsen (1899:bih. 25) angående sättet för godkännande av föreningar angående gränserna för enskilda tillhöriga, å kronans mark belägna s.k. ströängar Med förmälan, bland annat, att föreningar, som vid laga skiften inom Norrbottens läns lappmarker ingåtts emellan skiftesdelegarne och kronans ombud angående gränserna för de å kronans mark belägna spridda ängslägenheter eller så kallade ströängar, hvilka enligt särskilda nådiga bref finge tills vidare under hemman eller nybyggen bibehållas, dittills vunnit fastställelse på sätt, att föreningarne på grund af föreskriften i 49 § af nådiga skiftesstadgan den 9 November 1866 understälts Vår Befallningshafvandes i länet godkännande, hvilket äfven utan tidsutdrägt erhållits, men att Vår bemälde Befallningshafvande dåmera börjat att för godkännande öfverlemna dylika föreningar till Eder, Vårt och Rikets Kammarkollegium, eller till Eder, Vår Domänstyrelse, allt efter som ängarne vore belägna på kronans öfverloppsmark eller inom området för kronopark, hafva i en till Oss under år 1892 ingifven skrift Kommissionslandtmätarne Axel Orstadius senior, J. E. Sandström och Karl Ulfhjelm samt vice Kommsiiionslandtmätaren Hj. Grape framhållit, att, enligt deras mening, det för ernående af erforderlig skyndsamhet vid ett skiftes handläggning vore nödigt, att dylika föreningar finge, efter vederbörande kronoombuds tillstyrkan, af Vår Befallningshafvande fastställas; till stöd för hvilken mening anförts, bland annat, att ströängarne i de flesta fall vore omgifna af nära nog odugliga mossar, som för det allmänna ej hade något värde; att jordegarne egde obestridlig rätt till sjelfva ängarne, hvilkas afkastning tagits i beräkning vid skattläggningen af de fastigheter, till hvilka de hörde; att Vår Befallningshafvande vid utseende af allmänt ombud för bevakande af kronans rätt vid förrättningar af ifrågavarande slag vore i tillfälle att välja dertill fullt lämpliga personer, samt att vid sådant förhållande öfverlemnande till annan myndighet än Vår Befallningshafvande af frågan om godkännande af ifrågavarande föreningar vore desto mer olämpligt, som skada genom tidsutdrägt, ökad kostnad eller annorledes derigenom kunde förorsakas den enskilde jordegaren. Öfver berörda framställning har Vår Landtmäteristyrelse afgifvit infordradt underdånigt utlåtande och dervid anfört, bland annat, att Styrelsen ansåge, att ifrågavarande föreningars pröfvande af annan myndighet än Vår Befallningshafvande kunde medföra onödigt uppehåll i skiftesförrättningarna; att Vår Befallningshafvande, som utsåge kronoombud och bäst vore i tillfälle att skaffa sig kännedom om lokala förhållanden, säkrast skulle kunna afgöra, huruvida en förening af ifrågavarande slag borde godkännas eller icke; men att Styrelsen emellertid i fråga om kronoparkerna hölle före, att, då dessas tillsyn och vård tillhörde Eder, Domänstyrelsen, I borden pröfva vid skiftesförrättningar träffande föreningar angående rågångarne för de inom kronoparks område befintliga ströängar. Härefter hafven I, Kammarkollegium och Domänstyrelsen, till åtlydnad af Eder meddelad nådig föreskrift att, i anledning af förenämnda framställning, afgifva gemensamt underdånigt utlåtande, huruvida stadgande lämpligen borde meddelas, att frågor om fastställelse af förening angående gränserna för sådana ströängar, som i förevarande framställning afsåges, skulle, så vidt kronans rätt anginge, af Vår vederbörande Befallningshafvande pröfvas, inkommit med underdånigt yttrande af den 22 Mars 1898; och hafven I dervid anfört, bland annat, att den underdåniga framställningen visserligen syntes afse allenast de i Norrbottens län lappmarker belägna ströängar, men att, då förhållanden i omförmälda afseenden vore väsentligen enahanda inom Vesterbottens läns lappmarker, den föreliggande frågan borde pröfvas med hänsyn jemväl till ströängarne inom sistnämnda lön; att, äfven om den ströängarne omgifvande mark merendels till sin beskaffenhet vore af mindre värde, det dock för kronan icke vore likgiltigt, hvar gränserna för dessa ängar kunde anses vara befintliga; att denna fråga tvärtom vore i många fall af betydelse, såsom då stöäng vore belägen i närheten af eller invid kronans flottled eller inom mossmark, som för skogsbörd torrlades, i hvilka fall hvarje rubbning eller flyttning af enskilds egoområde inom kronopark kunde medföra olägenhet, intrång eller hinder af flera slag; att särskildt vid vattendragens stränder, der, enligt hvad Landtmäteristyrelsen uppgifvit, ängar genom rödjning och vattenuppdämning i många fall efter afvittringens slut utvidgats, intrång och hinder kunde befaras, och detta desto mer som, enligt hvad samma Styrelse upplyst, vid laga skiften vanligen så tillginge, att rågångarne omkring ströängar, oberoende af afvittringskartans ofta ofullständigt affattade egofigurer, utstakades och uppmättes på det sätt, som för egaren funnes lämpligast, och att derefter om samma rågångar träffades föreningar, hvilkas rätta innebörd gent emot kronan kunde antagas bäst bedömas af den myndighet, under hvilkens vård och förvaltning kronoparkerna stode och som hade att tillgå förvaltningspersonal i orterna; att med hänsyn härtill det icke syntes vara förenligt med statens skogsintresse, att frågor rörande fastställelse af gränserna för de å kronopart belägna ströängar undandroges den mera sakliga pröfning, som kunde komma dem till del hos Eder, Domänstyrelsen, desto mindre som något afsevärdt uppehåll i det laga skiftets fortgång derigenom ej behöfde befaras; men att deremot, då såsom öfverloppsmark i allmänhet bibehölles endast smärre områden, å hvilka, likasom å de i afvaktan på den allmänna afvittringens komplettering tills vidare tillkomna större öfverloppsmarker, några arbeten för torrläggning eller flottningsreglering ej kunde antagas förekomma, hinder icke förefunnes att meddela stadgande derom, att frågor om fastställelse af förening angående gränserna för vissa, å kronoöfverloppsmark belägna ströängar understäldes Vår Befallningshafvandes pröfning. Vid föredragning af detta ärende hafve Vi, som funnit den underdåninga framställningen, så vidt den afser å kronopart belägna stöängar, icke till vidare yttrande föranleda, i enlighet med Eder, Kammarkollegii och Domänstyrelsens, hemställan, funnit godt förklara, att frågor om fastställelse af förening angående gränserna för sådana å kronoöfverloppsmark belägna ströängar, som vid afvittringen inom Vesterbottens och Norrbottens läns lappmarker blifvit, utan att från kronans mark genom uppdragna rågångar afskiljas, under hemman eller nybyggen tills vidare bibehållna, må, så vidt kronans rätt angår, af Vår vederbörande Befallningshafvande pröfvas, med rätt för den med Vår Befallningshafvandes beslut missnöjde att talan deremot fullfölja i den ordning, som för ekonomimål i allmänhet är stadgad. <style> .document div { overflow: visible !important; width: 550px !important; } </style> <b>SFS nr</b>: 1899:bih. 25<br /> <b>Departement/myndighet</b>: Landsbygdsdepartementet <br /> <b>Utfärdad</b>: 1899-02-24 <br /> <b>Ändringsregister</b>: <a href="http://rkrattsbaser.gov.se/sfsr?bet=1899:bih. 25">SFSR (Regeringskansliet)</a> <br /> <b>Källa</b>: <a href="http://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=1899:bih. 25">Fulltext (Regeringskansliet)</a> <br /> <hr /> <div><p><a name="S1"></a></p> Med förmälan, bland annat, att föreningar, som vid laga skiften inom Norrbottens läns lappmarker ingåtts emellan skiftesdelegarne och kronans ombud angående gränserna för de å kronans mark belägna spridda ängslägenheter eller så kallade ströängar, hvilka enligt särskilda nådiga bref finge tills vidare under hemman eller nybyggen bibehållas, dittills vunnit fastställelse på sätt, att föreningarne på grund af föreskriften i 49 § af nådiga skiftesstadgan den 9 November 1866 understälts Vår Befallningshafvandes i länet godkännande, hvilket äfven utan tidsutdrägt erhållits, men att Vår bemälde Befallningshafvande dåmera börjat att för godkännande öfverlemna dylika föreningar till Eder, Vårt och Rikets Kammarkollegium, eller till Eder, Vår Domänstyrelse, allt efter som ängarne vore belägna på kronans öfverloppsmark eller inom området för kronopark, hafva i en till Oss under år 1892 ingifven skrift Kommissionslandtmätarne Axel Orstadius senior, J. E. Sandström och Karl Ulfhjelm samt vice Kommsiiionslandtmätaren Hj. Grape framhållit, att, enligt deras mening, det för ernående af erforderlig skyndsamhet vid ett skiftes handläggning vore nödigt, att dylika föreningar finge, efter vederbörande kronoombuds tillstyrkan, af Vår Befallningshafvande fastställas; till stöd för hvilken mening anförts, bland annat, att ströängarne i de flesta fall vore omgifna af nära nog odugliga mossar, som för det allmänna ej hade något värde; att jordegarne egde obestridlig rätt till sjelfva ängarne, hvilkas afkastning tagits i beräkning vid skattläggningen af de fastigheter, till hvilka de hörde; att Vår Befallningshafvande vid utseende af allmänt ombud för bevakande af kronans rätt vid förrättningar af ifrågavarande slag vore i tillfälle att välja dertill fullt lämpliga personer, samt att vid sådant förhållande öfverlemnande till annan myndighet än Vår Befallningshafvande af frågan om godkännande af ifrågavarande föreningar vore desto mer olämpligt, som skada genom tidsutdrägt, ökad kostnad eller annorledes derigenom kunde förorsakas den enskilde jordegaren.<p><a name="S2"></a></p> Öfver berörda framställning har Vår Landtmäteristyrelse afgifvit infordradt underdånigt utlåtande och dervid anfört, bland annat, att Styrelsen ansåge, att ifrågavarande föreningars pröfvande af annan myndighet än Vår Befallningshafvande kunde medföra onödigt uppehåll i skiftesförrättningarna; att Vår Befallningshafvande, som utsåge kronoombud och bäst vore i tillfälle att skaffa sig kännedom om lokala förhållanden, säkrast skulle kunna afgöra, huruvida en förening af ifrågavarande slag borde godkännas eller icke; men att Styrelsen emellertid i fråga om kronoparkerna hölle före, att, då dessas tillsyn och vård tillhörde Eder, Domänstyrelsen, I borden pröfva vid skiftesförrättningar träffande föreningar angående rågångarne för de inom kronoparks område befintliga ströängar.<p><a name="S3"></a></p> Härefter hafven I, Kammarkollegium och Domänstyrelsen, till åtlydnad af Eder meddelad nådig föreskrift att, i anledning af förenämnda framställning, afgifva gemensamt underdånigt utlåtande, huruvida stadgande lämpligen borde meddelas, att frågor om fastställelse af förening angående gränserna för sådana ströängar, som i förevarande framställning afsåges, skulle, så vidt kronans rätt anginge, af Vår vederbörande Befallningshafvande pröfvas, inkommit med underdånigt yttrande af den 22 Mars 1898; och hafven I dervid anfört, bland annat, att den underdåniga framställningen visserligen syntes afse allenast de i Norrbottens län lappmarker belägna ströängar, men att, då förhållanden i omförmälda afseenden vore väsentligen enahanda inom Vesterbottens läns lappmarker, den föreliggande frågan borde pröfvas med hänsyn jemväl till ströängarne inom sistnämnda lön; att, äfven om den ströängarne omgifvande mark merendels till sin beskaffenhet vore af mindre värde, det dock för kronan icke vore likgiltigt, hvar gränserna för dessa ängar kunde anses vara befintliga; att denna fråga tvärtom vore i många fall af betydelse, såsom då stöäng vore belägen i närheten af eller invid kronans flottled eller inom mossmark, som för skogsbörd torrlades, i hvilka fall hvarje rubbning eller flyttning af enskilds egoområde inom kronopark kunde medföra olägenhet, intrång eller hinder af flera slag; att särskildt vid vattendragens stränder, der, enligt hvad Landtmäteristyrelsen uppgifvit, ängar genom rödjning och vattenuppdämning i många fall efter afvittringens slut utvidgats, intrång och hinder kunde befaras, och detta desto mer som, enligt hvad samma Styrelse upplyst, vid laga skiften vanligen så tillginge, att rågångarne omkring ströängar, oberoende af afvittringskartans ofta ofullständigt affattade egofigurer, utstakades och uppmättes på det sätt, som för egaren funnes lämpligast, och att derefter om samma rågångar träffades föreningar, hvilkas rätta innebörd gent emot kronan kunde antagas bäst bedömas af den myndighet, under hvilkens vård och förvaltning kronoparkerna stode och som hade att tillgå förvaltningspersonal i orterna; att med hänsyn härtill det icke syntes vara förenligt med statens skogsintresse, att frågor rörande fastställelse af gränserna för de å kronopart belägna ströängar undandroges den mera sakliga pröfning, som kunde komma dem till del hos Eder, Domänstyrelsen, desto mindre som något afsevärdt uppehåll i det laga skiftets fortgång derigenom ej behöfde befaras; men att deremot, då såsom öfverloppsmark i allmänhet bibehölles endast smärre områden, å hvilka, likasom å de i afvaktan på den allmänna afvittringens komplettering tills vidare tillkomna större öfverloppsmarker, några arbeten för torrläggning eller flottningsreglering ej kunde antagas förekomma, hinder icke förefunnes att meddela stadgande derom, att frågor om fastställelse af förening angående gränserna för vissa, å kronoöfverloppsmark belägna ströängar understäldes Vår Befallningshafvandes pröfning.<p><a name="S4"></a></p> Vid föredragning af detta ärende hafve Vi, som funnit den underdåninga framställningen, så vidt den afser å kronopart belägna stöängar, icke till vidare yttrande föranleda, i enlighet med Eder, Kammarkollegii och Domänstyrelsens, hemställan, funnit godt förklara, att frågor om fastställelse af förening angående gränserna för sådana å kronoöfverloppsmark belägna ströängar, som vid afvittringen inom Vesterbottens och Norrbottens läns lappmarker blifvit, utan att från kronans mark genom uppdragna rågångar afskiljas, under hemman eller nybyggen tills vidare bibehållna, må, så vidt kronans rätt angår, af Vår vederbörande Befallningshafvande pröfvas, med rätt för den med Vår Befallningshafvandes beslut missnöjde att talan deremot fullfölja i den ordning, som för ekonomimål i allmänhet är stadgad. <p><a name="S5"></a></p></div>Svensk författningssamlingdokumentartalartal1899utfardadutfardad1899-02-24utdragutdrag Med förmälan, bland annat, att föreningar, som vid laga skiften inom Norrbottens läns lappmarker ingåtts emellan skiftesdelegarne och kronans ombud angående gränserna för de å kronans mark belägna spridda ängslägenheter eller så kallade ströängar, hvilka enligt särskildaartalartal1899utfardadutfardad1899-02-24utdragutdrag Med förmälan, bland annat, att föreningar, som vid laga skiften inom Norrbottens läns lappmarker ingåtts emellan skiftesdelegarne och kronans ombud angående gränserna för de å kronans mark belägna spridda ängslägenheter eller så kallade ströängar, hvilka enligt särskilda